Kan man leva på sin blogg?

Svar JA! För min del blev svaret ett indirekt JA!

Vilken spännande rubrik, eller hur? Vad pysslar jag men nu då förtiden? Ni som följer mig på Instagram vet redan men ni andra vet säker IIIIIIINGENTIIIIIING! ;) Och JO det fanns en tid då jag försörjde mig på bloggen men sporadiskt och det betyder att man lär ha en backup. Och det hade jag och det flöt på bra i många år. Ni vet, handelsträdgård maj-juli, mitt egna företag, min webbyrå men digitala tjänster och så min frilansande framför kameran ♥

På fredag har jag haft mitt nya jobb i fyra veckor! Tiden flyger verkligen fram just nu och efter ett år inte alls i min smak så trivs jag som fisken i vattnet.

Ja ni ska få veta vart jag jobbar, för det är inte hemma i soffan med datorn i knät som bloggare utan något helt annat. Eller inte så annorlunda bara mer praktisk.

Men vi tar det från början.

I vintras (på denna sidan året) kom en av ägarna in till mitt dåvarande jobb (som kommer att få ett eget inlägg nu när min tystnadsplikt är borta och bladet kan tas bort från munnen).

och sa att -Du kunde komma och jobba åt oss istället! Jag svarade att nu testar jag detta så får vi se. Och sedan gick det som det gick och när det var som outhärdligast och min kropp skrek nej sluta (och en vän och make och hela familjen och framför allt min äldsta son skrek nej).

Så mailade jag företaget och frågade om de behövde anställa? Vi bestämde en telefonintervju och straxt därefter kom ett SMS med frågan om jag kunde laga mat? Jag sa som det var att jag lekman som älskade att laga mat och baka samt att jag drev min matblogg unforgettable.se. Jag har även jobbat från och till inom restaurangbranschen i 30 år. Straxt därefter blev inbjuden till intervju med båda ägarna som blivit helt tagen av mina maträtter på bloggen och erbjöds inte bara en tjänst utan två. Som kock och sedan konditor. Headhuntad tack vare bloggen!
Vad säger man? Jag tackade för mig och sa upp mig bums på det andra jobbet. Slickade såren och vilade ut ett par veckor och sedan klev jag in på min nya arbetsplats LINDBERGS STENUGNSBAGERI.

Vilken lycka! Det var som att komma hem och stå i ett kök och laga mat! Får nypa mig i armen på morgnarna när jag står och lagar maten. Nu är det inte min familj eller vänner jag bjuder på mat, utan betalande gäster som äter maten jag lagar.

Jag jobbar även som konditor och lär mig alla bageriets bakelser och tårtor. Så kul att lära sig alla olika tekniker och ”tricks”. Jag är så lyckligt lottad att varje dag få vakna utvilad med en natts sömn (oftast om inte Kebbe har hoppat upp i sängen) och förväntansfull över dagens uppgifter och äventyr.