MIDSOMMARRUS & LÅNGDISTANSREKORD
I midsommarhelgen så sprang vi ett numera traditionellt ”lopp” som jag skapade förra året (fast vi sprang redan året innan också) Det går ut på att man springer vart man än befinner sig, valfri distans. Vi fick med oss äldsta sonen och den ena svärsonen! Lugnt skönt prattempo ToR Bullandö marina.
#midsommarruset
Veckan har varit fullspäckad så vi planerade in en långpanna igår. Och det blev ett distansrekord! 24 km hann vi med innan det var dags att bege sig hem till den väntade dragna grisen i ugnen.
Vi sprang på lite nya småvägar men tyvärr var vi tvungna att springa en kort sträcka på trafikerad landsväg 288:an och 76:an. Det är förenat med livsfara.
Vi springer på fortare och håller oss långt ut i vägrenen iklädda våra lysfärgade tishor och kollar alltid på hur förare beter sig från mötande håll men även kastar en blick bakåt hela tiden. Helt plötsligt hör vi (vi sprang naturligtvis utan musik) en bil som morrar och i hög fart stryker oss då den gör en dumdristig omkörning av en bil i höjd av oss.
Aldrig mer större landsvägar, får lov att hitta mindre vägar ut till landsbygden.
Min personliga åsikt till folk som kör på vägar är att de håller alldeles för hög fart och svänger inte över på andra sidan. Antar att de svär lika mycket över oss ”dumma löpare” som vi åt dem ;) Måste även sägas att de flesta -Tack och lov saktar in och tar det lite lugnt.
Men, igår var det riktigt nära och vi hade änglavakt. 
Var rädda om er därute! Välj mindre trafikerade vägar.
Kanske tycker du om
MELLOMACKA -deltävling 2 & veckan som sprang iväg
Fredagsbabbel v 17
